{"id":14510,"date":"2026-02-05T22:48:16","date_gmt":"2026-02-05T21:48:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/okategoriserad\/varfor-blir-en-hund-sjuk-och-den-andra-gor-det-inte\/"},"modified":"2026-06-26T13:05:10","modified_gmt":"2026-06-26T11:05:10","slug":"varfor-blir-en-hund-sjuk-och-den-andra-gor-det-inte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/blogg-sv\/varfor-blir-en-hund-sjuk-och-den-andra-gor-det-inte\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r blir en hund sjuk&#8230; Och den andra g\u00f6r det inte?"},"content":{"rendered":"<p><!-- NGD CARE BLOG: Wat kennelhoest, Giardia, griep en \u00e9\u00e9n bijzondere pati\u00ebnt ons leerden over het immuunsysteem --><br \/>\n<!-- Plak dit in een Custom HTML blok in WordPress \/ Elementor HTML-widget --><\/p>\n<div style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 16px; line-height: 1.75; color: #1a1a1a; background: #f7f5f0; margin: 0; padding: 0;\">\n<p><!-- HERO --><\/p>\n<div style=\"background: #162920; color: #ffffff; padding: 64px 24px; text-align: center;\">\n<div style=\"max-width: 680px; margin: 0 auto;\"><span style=\"display: inline-block; background: #d5cd47; color: #162920; font-family: Arial, sans-serif; font-weight: bold; font-size: 11px; letter-spacing: 2px; text-transform: uppercase; padding: 6px 16px; border-radius: 2px; margin-bottom: 24px;\">NGD Care | Immunsystem<\/span><\/p>\n<h1 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 2em; font-weight: bold; line-height: 1.25; margin: 0 0 16px 0; color: #ffffff;\">Vad kennelhosta, Giardia, influensa och en s\u00e4rskild patient l\u00e4rde oss om immunsystemet<\/h1>\n<p style=\"font-size: 1.05em; font-weight: 300; color: rgba(255,255,255,0.72); max-width: 540px; margin: 0 auto 20px; line-height: 1.6;\">Samma kontaminering, samma exponering, men helt olika utfall. Var \u00e4r skillnaden? <\/p>\n<p style=\"font-size: 12px; color: rgba(255,255,255,0.35); margin: 0;\">NGD Care | Stefan Veenstra, DVM<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- INTRO --><\/p>\n<div style=\"background: #ffffff; padding: 48px 24px 36px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">P\u00e5 en idrottsplan g\u00e5r en hund med kennelhosta. Han hostar och leker vidare. Vid varje hosta sprider han bakterier genom sm\u00e5 droppar i luften.  <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Till slut leker tio hundar med honom.<\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Inom n\u00e5gra dagar hamnar en hund hos veterin\u00e4ren med allvarliga klagom\u00e5l. En annan hund b\u00f6rjar ocks\u00e5 hosta lite, men \u00e4r fri fr\u00e5n klagom\u00e5l efter tre dagar. Resten av hundarna bryr sig inte om n\u00e5got.  <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 24px;\">Samma bakterie, samma tid och samma exponering. Men resultaten \u00e4r helt annorlunda. Exakt samma m\u00f6nster kan ses hos parasiter som Giardia duodenalis, och till och med hos m\u00e4nniskor under en influensaepidemi, vilket nyligen rapporterats av RIVM.  <\/p>\n<div style=\"border-left: 4px solid #d5cd47; padding: 16px 24px; background: #ffffff; margin-bottom: 8px; font-size: 1.05em; line-height: 1.75; color: #2b5040; font-style: italic;\">Skillnaden ligger inte i bakterierna, viruset eller parasiten.<br \/>\nSkillnaden ligger i immunsystemet.<\/div>\n<p style=\"font-size: 13px; color: #8a8a8a; margin: 0;\">\u2014 NGD Care \u00b7 Integrativ veterin\u00e4rmedicin<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- SECTIE 01: HOE WERKT HET IMMUUNSYSTEEM --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 40px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 2px; text-transform: uppercase; color: #2b5040; margin-bottom: 8px;\">01<\/div>\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.5em; color: #162920; margin: 0 0 20px 0; font-weight: bold;\">Hur fungerar det immunsystemet egentligen?<\/h2>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Det mesta av immunarbetet sker inte via blodet, utan genom tarmen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- STAT BAND --><\/p>\n<div style=\"background: #162920; padding: 40px 24px;\">\n<div style=\"max-width: 400px; margin: 0 auto; text-align: center;\">\n<div style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 2.6em; color: #d5cd47; font-weight: bold; line-height: 1;\">70\u201380%<\/div>\n<div style=\"color: rgba(255,255,255,0.75); font-size: 0.95em; margin-top: 8px; max-width: 320px; margin-left: auto; margin-right: auto;\">immunsystemet \u00e4r bel\u00e4get i tarmen, i den tarmassocierade lymfoida v\u00e4vnaden (GALT): kontrollkammaren f\u00f6r slemhinnef\u00f6rsvaret<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 32px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 18px;\">GALT kontrollerar skydds\u00e4mnen som hamnar i slemmet fr\u00e5n:<\/p>\n<table style=\"border-collapse: collapse; margin-bottom: 24px;\" role=\"presentation\" width=\"100%\" cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"padding: 0 8px 12px 0; color: #2b5040; font-weight: bold;\" width=\"50%\">\u2192 Tarmar<\/td>\n<td style=\"padding: 0 0 12px 8px; color: #2b5040; font-weight: bold;\" width=\"50%\">\u2192 Airways<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td style=\"padding: 0 8px 0 0; color: #2b5040; font-weight: bold;\" width=\"50%\">\u2192 N\u00e4sa och hals<\/td>\n<td style=\"padding: 0 0 0 8px; color: #2b5040; font-weight: bold;\" width=\"50%\">\u2192 Skin<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">De viktigaste \u00e4mnena som GALT kontrollerar och vad de g\u00f6r:<\/p>\n<ul style=\"color: #4a4a4a; padding-left: 22px; margin-bottom: 24px;\">\n<li style=\"margin-bottom: 8px;\"><strong style=\"color: #162920;\">sIgA<\/strong>: antikroppar i slemmet som f\u00e5ngar inkr\u00e4ktare innan de kan orsaka skada<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 8px;\"><strong style=\"color: #162920;\">Laktoferrin<\/strong>: binder j\u00e4rn och minskar tillv\u00e4xten av skadliga bakterier<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 8px;\"><strong style=\"color: #162920;\">Kalprotektin<\/strong>: ett inflammatoriskt protein som aktivt avskr\u00e4cker inkr\u00e4ktare<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 8px;\"><strong style=\"color: #162920;\">Defensiner<\/strong>: sm\u00e5 proteiner som tr\u00e4nger igenom bakteriev\u00e4ggen<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 8px;\"><strong style=\"color: #162920;\">Lysozym<\/strong>: ett enzym som bryter ner bakteriev\u00e4ggar<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 0;\"><strong style=\"color: #162920;\">Ett friskt slemlager<\/strong>: den fysiska barri\u00e4ren d\u00e4r allt detta sker<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 18px;\">Mikrobiomet spelar en aktiv roll i detta. Bra bakterier upptar utrymmet, producerar sj\u00e4lva skyddande \u00e4mnen och ger signaler till GALT att forts\u00e4tta kontrollera detta f\u00f6rsvar. <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Om detta system fungerar korrekt tas inkr\u00e4ktare bort innan de kan orsaka klagom\u00e5l.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- WAT GEBEURT ER BIJ DE HOND DIE WEL ZIEK WORDT --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 32px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.4em; color: #162920; margin: 0 0 18px 0; font-weight: bold;\">Vad h\u00e4nder med hunden som blir sjuk?<\/h2>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">I praktiken ser vi n\u00e4stan alltid en kombination av f\u00f6ljande hos dessa djur:<\/p>\n<div style=\"background: #fdecea; border-left: 4px solid #c0392b; padding: 18px 22px; margin: 0 0 24px; color: #7b1a1a;\">\n<ul style=\"margin: 0; padding-left: 18px;\">\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Ett st\u00f6rt tarmmikrobiom<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">L\u00e5ggradig (vilande) inflammation<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Kronisk stress eller \u00f6verstimulering<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Minskad slemhinneresistens<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Dysbios (st\u00f6rd bakteriell balans) i luftv\u00e4garna<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 0;\">Ett minskat antiviralt svar (interferon, en antikropp mot virus)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Bakterien g\u00e5r in, f\u00e4ster sig vid slemhinnev\u00e4ggen och f\u00e5r fria tyglar.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- DRIE CASUSSEN --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 40px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 2px; text-transform: uppercase; color: #2b5040; margin-bottom: 8px;\">02<\/div>\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.5em; color: #162920; margin: 0 0 8px 0; font-weight: bold;\">Tre l\u00e5dor, ett m\u00f6nster<\/h2>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Parasiter, kennelhosta och influensa verkar vara tre olika problem. \u00c4nd\u00e5 kretsar det alltid kring samma fr\u00e5ga: hur mycket motst\u00e5nd erbjuder slemhinnan? <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- CASUS 1: PARASIETEN --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 24px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"background: #ffffff; border-radius: 4px; padding: 28px 28px 24px; border-top: 4px solid #d5cd47;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 1px; text-transform: uppercase; color: #8a8a4a; margin-bottom: 10px;\">Fall 1 \u00b7 Parasiter<\/div>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Parasiter kommer in i m\u00e5nga hundar. Men de kan bara f\u00e4sta sig om tarmslemhinnan \u00e4r ur balans. I en frisk tarm blir parasiter:  <\/p>\n<ul style=\"color: #4a4a4a; padding-left: 20px; margin-bottom: 14px;\">\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Beh\u00e5llen av slem och sIgA<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Hemmas av laktoferrin, kalprotektin, defensiner och lysozym<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 0;\">Ersatta av ett h\u00e4lsosamt mikrobiom<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Och sedan sl\u00e4ngs de utan att orsaka infektion. \u00c5terkommande Giardia eller andra parasiter \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llan ett exponeringsfel.   <strong style=\"color: #2b5040;\">Det \u00e4r ett problem med slemhinnef\u00f6rsvar.<\/strong><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- CASUS 2: KENNELHOEST --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 24px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"background: #ffffff; border-radius: 4px; padding: 28px 28px 24px; border-top: 4px solid #d5cd47;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 1px; text-transform: uppercase; color: #8a8a4a; margin-bottom: 10px;\">Fall 2 \u00b7 Kennelhosta<\/div>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Kennelhosta \u00e4r s\u00e4llan resultatet av en enda orsakande orsak. Det orsakas ofta av en kombination av Bordetella bronchiseptica, canint parainfluensavirus och canint adenovirus typ 2. <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Dessa patogener kommer regelbundet in i hundars andningsv\u00e4gar. Om en hund faktiskt blir sjuk beror p\u00e5 samma skyddande slemhinnor som styrs av GALT. En infektion uppst\u00e5r n\u00e4r det fr\u00e4mre respiratoriska mikrobiomet \u00e4r ur balans, och patogener kan f\u00e4sta sig, f\u00f6r\u00f6ka sig och dominera.  <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- CASUS 3: HUMANE GRIEP --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 24px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"background: #ffffff; border-radius: 4px; padding: 28px 28px 24px; border-top: 4px solid #d5cd47;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 1px; text-transform: uppercase; color: #8a8a4a; margin-bottom: 10px;\">Fall 3 \u00b7 M\u00e4nsklig influensa<\/div>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Influensa involverar vanligtvis varianter av Influenza A och Influenza B-virus. Dessa virus \u00e4ndrar st\u00e4ndigt form n\u00e5got (antigenisk drift), vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att vaccinera exakt r\u00e4tt variant. <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Vacciner kan minska symtomens sv\u00e5righetsgrad, men kan aldrig helt ta \u00f6ver arbetet med slemhinnef\u00f6rsvaret. Precis som med kennelhosta ser vi fortfarande regelbundet symtom p\u00e5 sjukdom trots vaccination. \u00c4ven h\u00e4r beror utfallet mycket p\u00e5 slemhinnas och immunsystemets tillst\u00e5nd.  <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- TCM BOX --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 32px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.4em; color: #162920; margin: 0 0 18px 0; font-weight: bold;\">TCM: varf\u00f6r f\u00f6rkylnings- och vindvirus hj\u00e4lper<\/h2>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Inom traditionell kinesisk medicin (TCM) har detta beskrivits i \u00e5rhundraden:<\/p>\n<div style=\"background: #eaf3de; border-left: 4px solid #2e6b4f; padding: 18px 22px; margin: 0 0 18px; color: #1a4a33;\">\n<ul style=\"margin: 0; padding-left: 18px;\">\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\"><strong>Kyla<\/strong> saktar ner blodfl\u00f6det till slemhinnorna<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\"><strong>Vind<\/strong> b\u00e4r patogener genom luftv\u00e4garna<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 0;\">Mindre motion och mer inomhussittande f\u00f6rsvagar tarmblodfl\u00f6det<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">Detta f\u00f6rsvagar den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen i slemhinnorna, precis d\u00e4r virus kommer in. Vi vet ocks\u00e5 fr\u00e5n v\u00e4sterl\u00e4ndsk medicin att virus \u00f6verlever b\u00e4ttre i kalla och fuktiga f\u00f6rh\u00e5llanden. H\u00f6st och vinter \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r idealiska f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r influensaepidemier.  <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- THERAPIEPLAN \/ PRODUCTEN --><\/p>\n<div style=\"background: #2b5040; padding: 48px 24px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 2px; text-transform: uppercase; color: #d5cd47; margin-bottom: 10px; text-align: center;\">V\u00e5r terapiplan<\/div>\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.4em; color: #ffffff; margin: 0 0 28px 0; font-weight: bold; text-align: center;\">\u00d6kad resistens b\u00f6rjar i tarmen<\/h2>\n<div style=\"background: rgba(255,255,255,0.08); border-top: 4px solid #d5cd47; border-radius: 4px; padding: 22px 24px; margin-bottom: 16px;\">\n<div style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.1em; color: #d5cd47; font-weight: bold; margin-bottom: 8px;\">1. \u00c5terst\u00e4llande av grunderna<\/div>\n<div style=\"color: rgba(255,255,255,0.75); font-size: 0.95em; line-height: 1.6;\">\u00c5terst\u00e4llning av mikrobiomet, slemlagret och GALT via ett tarmprotokoll eller Giardiaprotokoll.<\/div>\n<\/div>\n<div style=\"background: rgba(255,255,255,0.08); border-top: 4px solid #d5cd47; border-radius: 4px; padding: 22px 24px; margin-bottom: 16px;\">\n<div style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.1em; color: #d5cd47; font-weight: bold; margin-bottom: 8px;\">2. Riktat immunst\u00f6d<\/div>\n<div style=\"color: rgba(255,255,255,0.75); font-size: 0.95em; line-height: 1.6;\">Laktoferrin och Myco Immune Complex (Mushroom Mix 1) st\u00f6djer direkt slemhinnans f\u00f6rsvar och mikrobiomet.<\/div>\n<\/div>\n<div style=\"background: rgba(255,255,255,0.08); border-top: 4px solid #d5cd47; border-radius: 4px; padding: 22px 24px;\">\n<div style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.1em; color: #d5cd47; font-weight: bold; margin-bottom: 8px;\">3. Vid \u00f6verbelastat immunsystem<\/div>\n<div style=\"color: rgba(255,255,255,0.75); font-size: 0.95em; line-height: 1.6;\">Livsl\u00e4ngdsst\u00f6d (NAD+, resveratrol, ergothionein), koenzym Q10 och glutaion st\u00f6djer immuncellers energiproduktion, avgiftning och reparationsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- CASUS 4: INTRACELLULAIRE BACTERIE --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 40px 24px 8px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<div style=\"font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11px; font-weight: bold; letter-spacing: 2px; text-transform: uppercase; color: #2b5040; margin-bottom: 8px;\">03<\/div>\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.5em; color: #162920; margin: 0 0 20px 0; font-weight: bold;\">Fall 4 \u00b7 Den intracellul\u00e4ra bakterien<\/h2>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 18px;\">Ibland, trots f\u00f6rb\u00e4ttrad avf\u00f6ring, aptit och mikrobiom, ser vi fortfarande otillr\u00e4cklig \u00e5terh\u00e4mtning av energi och motst\u00e5nd. Med en levande blodanalys (m\u00f6rkf\u00e4ltsmikroskopi) tittar vi under mikroskopet p\u00e5 hur aktiva och belastade blodcellerna \u00e4r, ut\u00f6ver regelbundna blodprover. <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Vi kan d\u00e5 se:<\/p>\n<div style=\"background: #fdecea; border-left: 4px solid #c0392b; padding: 18px 22px; margin: 0 0 24px; color: #7b1a1a;\">\n<ul style=\"margin: 0; padding-left: 18px;\">\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">Intracellul\u00e4ra bakterier och spiroketliknande former<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">\u00d6verbelastade neutrofiler och monocyter (typer av vita blodkroppar)<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">J\u00e4st och svampar i plasman<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 6px;\">D\u00e5ligt fungerande r\u00f6da blodkroppar (erytrocyter)<\/li>\n<li style=\"margin-bottom: 0;\">En \u00f6verbelastad lever och ett \u00f6verbelastat immunsystem<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 18px;\">Detta \u00e4r tecken p\u00e5 ett immunsystem som \u00e4r kontinuerligt aktivt och har liten \u00e5terh\u00e4mtningsm\u00f6jlighet. I praktiken ser vi ofta att detta beror p\u00e5 intracellul\u00e4ra bakterier som spiroketer, till exempel vid borrelia eller Erlichia-infektioner. Dessa orsakar en kontinuerlig belastning p\u00e5 immunf\u00f6rsvaret och uppr\u00e4tth\u00e5ller l\u00e5ggradig inflammation.  <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 0;\">I s\u00e5dana fall fokuserar vi ocks\u00e5 p\u00e5 riktat st\u00f6d, till exempel med antibiotika, ozonterapi eller antimikrobiella eteriska oljor som Microbe Guard. Vi har ocks\u00e5 utvecklat ett nytt protokoll f\u00f6r detta. <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- CONCLUSIE --><\/p>\n<div style=\"background: #ffffff; padding: 40px 24px 48px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.5em; color: #162920; margin: 0 0 20px 0; font-weight: bold;\">Slutsats<\/h2>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Att bli sjuk handlar inte bara om exponering. Det handlar om hur mycket utrymme immunf\u00f6rsvaret har kvar. <\/p>\n<p style=\"color: #4a4a4a; margin-bottom: 14px;\">Kennelhosta, Giardia, parasiter, influensa, kronisk inflammation, sl\u00f6het: detta \u00e4r inte separata problem. De ber\u00e4ttar alla samma historia. Insidan \u00e4r ur balans.  <\/p>\n<p style=\"color: #2b5040; font-style: italic; font-weight: bold; margin-bottom: 0;\">En stark hund, eller m\u00e4nniska, \u00e4r inte den som aldrig exponeras. Det \u00e4r det system vars system balanseras inifr\u00e5n. <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- CTA --><\/p>\n<div style=\"background: #2b5040; padding: 44px 24px; text-align: center;\">\n<div style=\"max-width: 600px; margin: 0 auto;\">\n<p style=\"color: #ffffff; font-size: 1.1em; margin: 0 0 24px 0; line-height: 1.6;\">Vill du veta vilket protokoll som passar din hund eller katt?<\/p>\n<p><a style=\"display: inline-block; background: #d5cd47; color: #162920; font-family: Arial, sans-serif; font-weight: bold; font-size: 14px; letter-spacing: 1px; text-decoration: none; padding: 14px 32px; border-radius: 2px;\" href=\"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/kontakt\/\">Kontakta oss \u2192<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- BRONNEN --><\/p>\n<div style=\"background: #162920; padding: 40px 24px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto;\">\n<h2 style=\"font-family: Georgia, serif; font-size: 1.1em; color: #ffffff; margin: 0 0 18px 0; font-weight: bold;\">Vetenskapligt underlag<\/h2>\n<ul style=\"color: rgba(255,255,255,0.45); font-size: 13px; line-height: 1.8; padding-left: 18px; margin: 0;\">\n<li>Dhar &#038; Mohanty. Tarmmikrobiota och andningsh\u00e4lsa: tarm\u2013lunga-axeln. Gr\u00e4nser inom mikrobiologi.  <\/li>\n<li>Budden et al. Framv\u00e4xande patogena kopplingar mellan mikrobiotan och tarm\u2013lungaxeln. Nature Reviews Microbiology.  <\/li>\n<li>Honda &#038; Littman. Mikrobiotan \u00e4r i adaptiv immunhomeostas. Naturen.  <\/li>\n<li>Funktionen av mukosaassocierad lymfoid v\u00e4vnad vid antikroppsbildning. Immunologiska \u00f6versikter. <\/li>\n<li>Marsland et al. Tarm\u2013lung-axeln vid luftv\u00e4gssjukdomar. Annaler fr\u00e5n American Thoracic Society.  <\/li>\n<li>Kogut et al. Slemhinneimmunitet och IgA i andningsf\u00f6rsvaret hos hundar. Veterin\u00e4rimmunologi och immunpatologi.  <\/li>\n<li>Paules &#038; Subbarao. Influensa. The Lancet.  <\/li>\n<li>Moriyama med flera. S\u00e4songsvariation f\u00f6r luftv\u00e4gsvirusinfektioner. \u00c5rlig \u00f6versikt av virologi.  <\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><!-- TAGS --><\/p>\n<div style=\"background: #f7f5f0; padding: 28px 24px;\">\n<div style=\"max-width: 720px; margin: 0 auto; text-align: center;\"><span style=\"display: inline-block; background: #eaf3de; color: #2b5040; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; padding: 6px 14px; border-radius: 14px; margin: 4px;\">Immunsystem<\/span><br \/>\n<span style=\"display: inline-block; background: #eaf3de; color: #2b5040; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; padding: 6px 14px; border-radius: 14px; margin: 4px;\">GALT<\/span><br \/>\n<span style=\"display: inline-block; background: #eaf3de; color: #2b5040; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; padding: 6px 14px; border-radius: 14px; margin: 4px;\">Mikrobiom<\/span><br \/>\n<span style=\"display: inline-block; background: #eaf3de; color: #2b5040; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; padding: 6px 14px; border-radius: 14px; margin: 4px;\">Kennelhosta<\/span><br \/>\n<span style=\"display: inline-block; background: #eaf3de; color: #2b5040; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; padding: 6px 14px; border-radius: 14px; margin: 4px;\">Giardia<\/span><br \/>\n<span style=\"display: inline-block; background: #eaf3de; color: #2b5040; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; padding: 6px 14px; border-radius: 14px; margin: 4px;\">TCM<\/span><\/div>\n<\/div>\n<p><!-- FOOTER \/ DISCLAIMER --><\/p>\n<div style=\"background: #162920; padding: 28px 24px; text-align: center;\">\n<p style=\"color: rgba(255,255,255,0.35); font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12px; max-width: 600px; margin: 0 auto; line-height: 1.6;\">Denna text \u00e4r avsedd som allm\u00e4n information och ers\u00e4tter inte individuell veterin\u00e4rr\u00e5dgivning. Om du \u00e4r os\u00e4ker, kontakta alltid din veterin\u00e4r.<br \/>\nNGD Care | Stefan Veenstra, DVM <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NGD Care | Immunsystem Vad kennelhosta, Giardia, influensa och en s\u00e4rskild patient l\u00e4rde oss om immunsystemet Samma kontaminering, samma exponering, men helt olika utfall. Var \u00e4r skillnaden? NGD Care | Stefan Veenstra, DVM P\u00e5 en idrottsplan g\u00e5r en hund med kennelhosta. Han hostar och leker vidare. Vid varje hosta sprider han bakterier genom sm\u00e5 droppar &#8230; <a title=\"Varf\u00f6r blir en hund sjuk&#8230; Och den andra g\u00f6r det inte?\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/blogg-sv\/varfor-blir-en-hund-sjuk-och-den-andra-gor-det-inte\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Varf\u00f6r blir en hund sjuk&#8230; Och den andra g\u00f6r det inte?\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":23497,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"wds_primary_category":0,"footnotes":"","_members_access_role":[],"_members_access_error":""},"categories":[1791,13811],"tags":[7175,7169,7172,7159,7174,7176,7165,7161,7177,7164],"class_list":["post-14510","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blogg-sv","category-systembiologi","tag-forsvar-mot-slemhinnor","tag-galt","tag-giardia","tag-immunforsvarshund","tag-kennelhosta","tag-laktoferrin","tag-mikrobiom","tag-motstand","tag-svamp","tag-tarmhalsa","infinite-scroll-item"],"meta_box":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14510","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14510"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14510\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23438,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14510\/revisions\/23438"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/23497"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14510"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14510"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ngdcare.nl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14510"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}